Medicinalvxter...
Eftersom jag lser en hel del, tidningar och bcker, s tnkte jag dela med mig av lite jag trffat p. Det som fljer hr har jag hittat i olika tidningar, och ibland kan det vara kul att plocka fram just detta. Man funderar ibland p hur folk klarade av vissa kommor frr i tiden, och hr kan man ju f ngra eventuella svar...
Lakritsrot...

I Spanien och Italien som har lnga, varma somrar odlas lakritsroten i stor skala. Rtterna krossas efter skrden och kokas ivatten. Efter silning och indunstning fr dekoken en sirapskonsistens som efter formning och avsvalning blir till svarta lakritsstnger.
Lakrits ter vi grna som godis, men det r ocks bra som medel mot frkylning och hosta. Det r ocks milt laxerande. Te p lakritsstng anses lugnande och hostdmpande.
Lakritsstnger brukar finnas p apotek. Om inte annat gr de att bestlla. Fr den goda smakens skull anvnds lakrits ibland i konfekt och likr.

Malrt...

Det finns mnga olika sorters malrt och en del vxer vilt i Sverige. Ngra anvnds som krydda i bla Vermouth. Srskilt i Skne anvnds blommorna till att krydda den bittra snaps som kallas bsk. Av tradition skall blommorna skrdas p natten den 24 augusti, p bartolomeinatten.
Den flerriga, kta malrten Artemesia absinthium infrdes tidigt i vrt land. De aromatiskt doftande bladen r fjuniga och vackert silvergr. Blommorna r sm och grngula. Frr strddes malrt ut p golven som insektsmedel och hngdes bland klder fr att skrmma bort mal. Sjukhusgolv desinficerades med ett avkok p malrt.
Fr invrtes bruk har malrt anvnts fr att ka produktionen av magsafter och ansgs vara bakterieddande, kramplindrande, menstruationsreglerande, urindrivande och allmnt strkande.
En varning br dock utfrdas mot att inta fr mycket. Malrt innehller ett giftigt mne som kan framkalla mentala skador. Absint, en malrtslikr, var en populr dryck i Frankrike under frra seklet. Intagen i vermtt gav den s svra skador att den frbjds av myndigheterna!

Maskrosen...

Maskrosen betraktar de flesta av oss som ett synnerligen svrutrotat ogrs. Men den har flera anvndningsomrden.
Maskrosen vxer verallt och tl nstan alla klimat. De guldgula blomkorgarna slr ut p senvren och en andra gng p sensommaren.
Passa p att plocka bladen nr de r spda och t dem i sallader, stekta i smr eller kokta i grnsaksgrytor.
De innehller massor av mineraler och vitaminer.
Bde blommor, blad och rot gr att gra avkok p. Drycken anses uppiggande, urindrivande och milt laxerande. Dessutom kar den aptiten och mnesomsttningen.
Blommorna kan sjudas en halvtimme i vatten och sedan silas bort. Vtskan passar fint till ansiktsvatten eller som tillsats i badvatten.

En...

Enebusken med sina grgrna barr och aromatiska doft r vlknd fr oss alla. Busken r tvbyggare s han- och honblommorna sitter p olika exemplar. Honblommorna utvecklas efter befruktningen till bl br, men frst efter tv r.
Plocka bren nr de r fullmogna och torka dem p luftig plats. Det blir en hrlig krydda som passar till vilt men ocks till flskktt om man vill f det att smaka lite mera ventyrligt. Krossa bren ltt fre anvndningen.
Mot vderspnningar och dlig matsmltning r ett avkok p enbr en gammal och beprvad hjlp. Hll 1 liter kokande vatten ver 25 gram krossade enbr och drick en kopp om dagen av den silade vtskan.
Rkning av enekvistar har sedan lngt tillbaka utfrts nr pest och farsoter hotat. Under smittkoppsepidemin i Frankrike 1870 rktes sjukhussalarna med en.
Enbr kan ocks anvndas som frgmedel och ger ullgarn en vacker grbrun frg.

Taklk...

Taklk, som nu terigen r mycket populr, har odlats som skyddande rt lngt tillbaka i tiden. Den har planterats p tak och runt boplatser fr att skydda mot ska, blixtnedslag och hxeri.
P hgsommaren kan en lng blomstjlk skjuta upp med klasar av vita eller rda blommor. De sm "lkarna" som bildas rullar ivg och rotar sig ven i mager jord.
Krossade eller mosade blad angs vara kylande och sammandragande. De anvndes fr att bota och lindra hudinflammationer, getingstick, finnar, vrtor, liktornar och brnnsr. Ocks mot huvudvrk var taklken verksam om de krossade bladen hlls mot tinningarna.

Indiankrasse...

Spanska upptcksresande frde p 1500talet med sig indiankrassefr frn Peru till Europa. Denna frgglada slingervxt blev snabbt populr i trdgrdarna. Den r lttodlad och blommar villigt frn hgsommaren till den frsta frosten kommer.
Krassens blad innehller hga halter av C-vitamin och vrdefulla mineraler. De har ocks en renande och antiseptisk verkan. t dem grna i sallader, dr de med sin peppriga smak blir en god smaksttare.
Krassens omogna frukter kan lggas in som kapris i salt- och vingerlag. Som omslag p skvasr och blder kan kossade frkuter anvndas.

Daggkpa...

Daggkpans duniga och vackert flickiga blad br ofta en droppe i mitten. Hos oss vxer den vild i stora delar av landet. Blommorna r oansenliga och gulgrna.
De spda, ngot beska bladen av daggkpa gr att ta i sallader. I brjan av blomningstiden kan man samla blad och rot och torka.
Fr lnge sen i hednisk tid anvndes denna vxter som skydd mot jttar och demoner. Sedan vlsignades den av Jungfru Maria som kvinnornas egen rt. Ett avkok frn den skulle skydda mot missfall och vara ett skydd fr det ofdda barnet. Dessutom skulle slappa brst kunna blir fasta igen. Som om inte allt detta var tillrckligt sades avkoket ocks vara bra som ansiktsvatten fr fet hy.

Flder...

Flder vxer vilt frn Smland till Nordafrika. Ofta ser man den ocks odlad. Den vxer vanligtvis i form av en kraftig buske men kan ocks bli ett litet trd.
Rund midsommar brukar de hrligt doftande blomklasarna ha slagit ut. Med citron och socker ger de en underbar saft. Fr medicinskt bruk kan de torkas och anvndas som te. Drycken anses febernedsttande eftersom blommorna stimulerar svettkrtlarnas sekretion. Dessutom anses flderblomste lugna nerverna och lindra huvudvrk. Utvrtes kan samma te anvndas som kompress fr trtta gon och som ansiktsvatten.
Flderbr har lnge varit knt som en god hjlp i frkylningstider. Plocka den och ha p lut i frysen. Varm flderbrsjuice smaksatt med citron och honung sgs lindra influensa, bronkit och annat halsont.
Fldern ansgs frr besitta magisk kraft och den dyrkades hr i Norden som gudinnan Frejas trd. Trslaget i Kristi kors tros vara flder. Det anses ocks vara det trd som Judas hngde sig i.

Renfana...

Renfana r en urldrig medicinalvxt som anvnts frmst mot inlvsmask och lss. Den vxer grna vid vgkanter och finns i hela Sverige.
Nr de gula blommorna slagit ut r det dags att skrda. Blommorna r vackra som eterneller. Torka buketterna genom att hnga dem med blommorna nert. Hng grna en bukett i kksfnstret eftersom renfana skrmmer ivg insekter.
Att anvnda renfana fr invrtes bruk anses numera inte helt ofarligt. Frr anvndes den mycket som renande och uppfriskande medicin. Den ingick av tradition i engelska kakor och puddingar som ts vid psktid fr att rensa kroppen efter den tunga vinterdieten.
Fr utvrtes bruk ska ett avkok av renfana hjlpa mot lss och ett varmt omslag av krossade blad kan lggas p vrkande leder, stukningar, inflammationer och derbrck.

Nyponros...

Frn Skne till Mlardalen r nyponrosen med sina vackra och vlluktande blommor allmnt frekommande.
De nyttiga nyponen innehller framfr allt C-vitamin men ocks A-vitamin. Nyponsoppa knner vi alla till, men det r ocks gott och nyttigt med gel och te av nypon.
Nypon anses vara bra mot sjukdomar som magsr, feber, frkylning, influensa, hjrtsjukdomar och gallsjukdomar. Skrbjugg botas av nypon tack vare den hga halten av C-vitamin, men det r frsts sllan vi drabbas av denna sjukdom nu fr tiden.
Rosornas kronblad r goda frska i sallader eller kokta i sylt och gel. De djupt rda kronbladen av den odlade Rosa damascena anses ha strst vrde medicinskt sett. Blanda dem med honung vid heshet eller med vinger fr att badda pannan med vid huvudvrk. Genom destillation av kronbladen utvinns rosenolja som sedan spdes med vatten och sprit till rosenvatten.
I exklusiva parfymer och sknhetsmedel ingr ibland rosenvattten.
Till 1 kilo rosenolja gr det t 5 ton rosor. Inte undra p att priset blir hgt!

Brnnssla...

Brnnssla r vanligt frekommande i hela landet. Den r flerrig och de spda bladen p vren r en delikatess i soppa och stuvning. Bladen innehller ocks massor av jrn och mnga andra nyttigheter fr vrtrtta.
Fr att kunna anvnda brnnsslan ven p annat stt r det bst att skrda den strax fre blomningen och hnga den p tork p skuggig och luftig plats. Ett avkok p bladen anses kunna avhjlpa blodbrist och ha blodrenande och urindrivande effekt. Mot dlig matsmltning och hudsjukdomar ska det ocks hjlpa. Och som hrskljningsmedel sgs det motverka hravfall och mjll.
Nsslor har ocks p andra stt varit en nyttig vxt i hushllet. Fibrer frn stjlken har anvnts till att vva tyg och att knyta fisknt av redan i historiens gryning. Nsslor som fr ligga och dra i regnvatten blir ett bra vxtgdningsmedel. Det lr ocks f bladlss och svampinfektioner att frsvinna.

Ta mig till brjan av sidan... Ta mig till Britt-Marie... Ta mig till Vlkomna...


S hr mnga hxor har beskt mig sedan 17/6...

Denna sida lades ut p ntet 1998-06-01
Uppdaterad:
1998-06-17